Vårkänning

Jag har ramlat över en ny garnhärva. Färgen var så fin att jag bara inte kunde motstå. Lin är det visst. Och det känns ju inte särskilt vintrigt. Så jag har börjat spåna på en liten vårsjal... Våren är inte så långt bort som man skulle kunna tro nämligen. Kolla här;

 
Annars är jag för tillfället sysselsatt med fingerlösa vantar, som inte heller känns särskilt vintrigt. Jag har inte trott att den typen av vantar var min grej (heller), men jag har förstått att det kan vara praktiskt när man är liten och vill greja ute i halvkall väderlek. Efter att ha surfat runt efter inspiration har jag  hittat fina och roliga varianter till både barn och vuxna liksom motiv till varför man skulle vilja eller behöva använda sådana här vantar även sedan man blivit stor. Så, det kan nog bli en följetong är jag rädd...

Barnvarianten jag nu håller på med blir efter en modifierad vantbeskrivning och resultatet redovisas senast söndag, för då ska dom ges bort!